Eurozonens Inflation Sjunker till 2,8 Procent i Juni, Försvagar Argumentet för Ny ECB-Höjning

Inflationen i eurozonen sjönk till 2,8 procent i juni, ner från 3,2 procent i maj, enligt slutgiltiga siffror som Eurostat publicerade på måndagen. Det är den första månatliga nedgången sedan prisökningarna tog fart i januari, och siffran kommer tre dagar före Europeiska centralbankens räntebesked den 24 juli.

Vad hände

Eurostat bekräftade sin tidigare beräkning: den underliggande eurozonsinflationen bromsade in till 2,8 procent på årsbasis i juni. Nedgången var bred och drevs inte av en enskild kategori.

• Kärninflation (exklusive mat och energi): 2,4 procent, ner från 2,6 procent
• Energiinflation: 8,5 procent, ner från 10,8 procent, fortsatt högt efter att Mellanösternkonflikten drev upp oljepriset tidigare i år
• Tjänsteinflation: 3,2 procent, ner från 3,5 procent
• Inflationen sjönk i 22 av EU:s 27 medlemsländer

Bland unionens fyra största ekonomier landade Tyskland på 2,4 procent, Frankrike på 2,0 procent, Italien på 3,0 procent och Spanien på 3,6 procent. Skillnaden mellan de lägsta och högsta noteringarna minskade jämfört med maj, ett tecken på att avmattningen inte är koncentrerad till en del av valutaunionen.

Varför det spelar roll

ECB höjde sin inlåningsränta från 2 till 2,25 procent i juni, den första höjningen på nästan tre år, efter att spänningarna kring Hormuzsundet drev upp både oljepriset och den underliggande inflationen. Junis lägre utfall försvagar argumentet för en andra höjning. Marknaden räknar nu med att ECB-rådet håller räntan oförändrad den 24 juli, med nästa rörelse inprisad som en sänkning snarare än en höjning.

Riksbanken följer ECB:s räntebana noga, eftersom svensk penningpolitik i praktiken sätts i relation till euroområdet. Ett skifte i ECB:s riktning påverkar därför både kronans växelkurs och avkastningen på de europeiska aktie- och räntefonder många svenska sparare håller via ISK och globalfonder hos Avanza eller Nordnet. Investerare med innehav spridda över flera europeiska mäklare och valutor märker ett sådant policyskifte i både obligationer och aktier samtidigt, inte i en tillgångsklass åt gången. En portföljöversikt som täcker alla konton och valutor gör den samlade effekten synlig i stället för utspridd över separata kontoutdrag.

Vad man ska bevaka härnäst

ECB-rådet meddelar sitt beslut på torsdag den 24 juli. Utöver själva räntebeskedet bevakar investerare den medföljande vägledningen för tecken på när ECB väntas inleda räntesänkningar, där vissa ekonomer räknar med sent 2026 eller tidigt 2027. Energipriserna förblir den avgörande faktorn: en ny upptrappning kring Hormuzsundet skulle kunna vända junis förbättring i inflationssiffran innan ECB:s nästa ordinarie möte i september. En tydligare signal om tidpunkten, i endera riktningen, väntas påverka eurozonens obligationsräntor mer än själva junisiffran.